57 myndigheter har lämnat bedömningar om sin digitala mognadsgrad. Över tid finns en positiv utveckling av myndigheternas digitala mognad, men utvecklingen går långsamt. De allra lägsta bedömningarna har förvisso nått överlag högre bedömningar, men samtidigt har andelen myndigheter som bedömt på högsta nivån sjunkit.
Krav på beställarkompetens en bromsfaktor
En snabbare väg framåt är att undvika lösningar som kräver hög beställarkompetens. Med rätt system kan man få anpassningsmöjligheten utan att behöva stå för förvaltning och ägande. Det är en slutsats som vi vågar dra efter åratal av digitaliseringar av såväl offentliga verksamheter som privata organisationer. Att göra en grundlig analys av vad man kan förvänta sig både i investeringskostnader och förväntade nyttor är också väl värt mödan. Med mätbarhet blir det enklare att motivera investeringarna och du får ett kvitto på vad vilken effekt digitaliseringen gett.
Analys visar kvalitativa nyttor
Bland myndigheterna som deltagit i undersökningen har fler än åtta av tio strategiska it-projekt har identifierat och analyserat nyttor. Av de uppger en övervägande majoritet att projektets huvudsakliga nytta är kvalitativ. Det kan då handla om minskad miljöpåverkan, ökad kundnöjdhet, ökad transparens, bättre service, högre kvalitet och högre rättssäkerhet. Det kan finnas flera orsaker till att man inte lägger mycket tid på nyttoanalysarbete. I projekt som har som huvudsakligt fokus att leva upp till bland annat lagkrav, så saknas ofta incitament till att ens genomföra kostnads- och nyttokalkyler. Det upplevs ofta som kostsamt och resurskrävande att genomföra kostnads- och nyttokalkyler. Det är i många fall också svårt att kvantifiera och värdera nyttor, särskilt om de är kvalitativa.
Intresserad av att läsa mer? Hela publikationen hittar du hos DIGG. Vill du prata vidare om möjligheterna att digitalisera e-tjänster och ärendehantering på ett kostnadseffektivt och skalbart sätt? Kontakta oss – vi berättar gärna mer!